Tänk – ett år sedan.
Nu har alldeles snart ett helt år gått sedan denna bild togs.
10 november fick jag nycklarna till Lyckan på ett mäklarkontor i Borgholm och åkte sedan raka vägen och satte nyckeln i dörren. Starten på min nya väg. Mitt nya jobb.
Så här såg det ut då.
Och oj vad mycket som har hänt sedan den dagen.
Ni har ju fått följa med mig på resan. Eller två parallella resor. Den ena om vad som händer i huset och ibland har jag även gett små glimtar av vad som händer på min egen inre resa.
Och jag vill nu passa på att säga hur glad och tacksam jag är att jag har haft er som sällskap. Den här bloggen har varit både som en dagbok, men också som ett bollplank. Trots att jag nu sakta men säkert håller på att forma mitt drömjobb, ett jobb jag drömt om sedan jag var liten, så saknar jag en del från ett mer vanligt arbete.
Jag är ju rätt ensam på min arbetsplats och jag saknar verkligen kollegor ibland. Jag är en person som älskar att bolla tankar och idéer med andra. Att ta en kaffe på morgonen och höra hur någon haft det. Ja, ni vet, vardagen på ett kontor. Ibland har jag ju haft turen att dela dagen med en hantverkare eller en av mina hustomtar som hjälpt mig med renoveringen. Men allt som oftast är jag ensam.
Så nu har ni fått fylla tomrummet av kollegor.
Så stort TACK för sällskapet det här året.
Jag ser så mycket fram emot nästa.
Önskar er en riktigt skön hösthelg!
