Ja, det är verkligen som man brukar säga. Tiden går fort när man har roligt.
Helgen och början på veckan har bara flugit fram. I helgen var jag ju på mitt älskade Öland igen. Och vilket Öland. Inte vintervitt, soligt och krispigt som jag hade fantiserat om. Nej, ön gick mer i fyra nyanser av brunt för att vara ärlig. Och vädret hjälpte verkligen till att bekräfta den sista delen av namnet av Solen och Vindarnas ö. Det rådde full storm.
Men.
Ändå så vackert!
Nog om det, jag tänkte berätta mer om Ölandstrippen en annan gång. Jag har ju börjat plugga en kurs i inredning och sitter egentligen med min hemläxa utspridd över hela matbordet i köket. Papper, linjaler, arkitektens handbok, pennor och suddgummin.
Men, jag kunde bara inte låta bli att kika in och ge er en bild av alla de vackra fårskinn jag fick med mig hem.
Som en liten del av Öland.
Visst är de härliga?
Och dessutom är både hästgården jag köpte dem på och Johan som driver den värda en helt egen berättelse. Ett härligt ställe med människor som känns äkta och nära såväl djur som natur. Ja, ni hör. Det får bli en egen story ihop med en berättelse om vår magiska ridtur över alvaret.
Tillbaka till fårskinnen. De mjukar upp så härligt, både estetiskt och rent fysiskt.
Och så är det ju en liten del av Öland.
Som jag får njuta av varje dag.
Och nu. Tillbaka till läxan.
Så kul!
