Här ser ni hörnet mellan killarnas olika rum på övervåningen.
De har ju fått ta över övervåningen och vi har snällt makat oss till nedervåningen och gamla gästrummet. Där jag för övrigt just nu letar rätt grå nyans till väggarna för en makeover.
Nå, tillbaka till övervåningen.
En mix av gammalt och nytt. Mormors gamla symaskin. Jo, hon har använt den. Jag tror till och med hon sydde min mammas brudklänning med den här gamla manicken. Killarnas gamla avlagda jeans och hemstickade vantar. Och nej, det är inte jag som har stickat dem, utan killarnas lite mer husliga faster. Och så ett print av Ylva Skarp. Åå, jag önskar verkligen att de får med sig den tanken i resten av livet. Att det är coolt att vara snäll. Om jag lyckas med det så är jag mer än nöjd.
Ett litet hörn av vårt hem.
Och det är så det känns just nu. Som om vi lever i ett litet hörn av verkligheten. I en bubbla. Jag och killarna, snoret och hostan. I en liten sjukdomsförkrympt värld.
Samtidigt står allt inte helt stilla. Jag håller äntligen på att bli med logga!
Jodå, nu äntligen ska bloggen bli så fin som jag länge har önskat. Egentligen ville jag ha en logga klar innan jag ens började skriva. Men, jag körde igång som ett test. Om jag gillade att skriva på det här sättet och om jag fick några läsare. Och nu tycker jag att det kan vara dags att snygga till min lilla blogg.
Och det är nu på gång! Ja, det pirrar faktiskt i magen på mig när jag skriver det här. Ha ha, jag skakar på huvudet och ler. Men, faktum kvarstår. Det här är något som jag ser som en milstolpe och som jag såå mycket ser fram emot. Att äntligen få en snygg inramning.
Och utanför fönstren i glasverandan där jag sitter snöar det och blir vackert vintervitt.
Skönt fredagsmys på er!
I vabruari gäller det att mysa till det lite extra.
