Jag vet.
Helt knasigt tagen bild.
Den knäpptes i lyckorus och i flygande fläng. För jag var på väg till flygplatsen och hade inte många minuter att avvara. Men jag kunde bara inte hålla mig. Jag var bara tvungen att kika förbi Lyckan på väg ner mot Ölandsbron. För att säga tack till hantverkarna som nu gjorde sin sista dag. Som har hjälpt mig att förverkliga mina idéer. Och så givetvis för att se hur det blivit.
Och ni anar inte hur fint det är.
Där inne menar jag. Ååå, om jag bara tänkt på att knäppa en bild på loftet också. Men för att vara helt uppriktig så var jag helt tagen. För vilken förändring loftet, och för den delen hela huset, har genomgått. Det är så ljust och luftigt i vitt och ljusgrått. Och ett nybyggt räcke runt trappan som är så ljuvligt. Ja, ni hör. Jag önskar såå att jag kunde ha knäppt lite fler bilder. Men jag hann helt enkelt inte. Eller så var jag som förlamad.
När jag läser igenom det jag nyss skrivit så låter det smått överdrivet och lite lätt nördigt. Men den frustration jag haft över att inte kunna vara med och skapa, eller för den delen kontrollera bygget, den förbyttes i ren häpnad. Häpnad över att det blivit bättre än jag kunnat föreställa mig.
Nå, här är då den klara terrassen.
Vilket lyft för huset och tomten!
Det var en så skön känsla att tassa barfota på ett solvarmt däck. Barfotatassande stället att snava runt i bråten i de fodrade gummistövlar jag använt under byggets gång. Precis så soldränkt hörn som jag drömt om när jag famlat runt i mörkret i vinter.
Bordet är byggt av gamla brädor och ska stå under taket med blandade pinnstolar runt om. Och där bordet står ska en skön soffgrupp vara. Tänk att få sitta här en varm eftermiddag i sommar och njuta av en kall öl medan grillen tänds. Ja, nu börjar det likna nåt.
Jag håller med. Inte heller den här bilden är någon fullträff.
Men den är tagen för att visa hur soldäcket löper runt huset bort till badrummet och gästrummet på norrsidan av huset. I hörnan till höger på bilden, i bästa solläget, ska en grillbänk få sin plats med färska kryddväxter som sällskap. Och ett olivträd och ett citronträd i betongkrukor.
Åååå…det bara kliar i fingrarna att sätta igång med piffet!
Men, än så länge får det stilla sig lite. Först är det skolavslutning och storkalas och så midsommarfest.
Men, sedan. Sedan får jag äntligen kavla upp ärmarna själv igen.
