Sitter,  nyss hemkommen från Öland, på mitt hemmakontor med ett grått och regnigt landskap utanför fönstret. En brasa brinner i kakelugnen, raggsockarna är på och jag och killarna har myst med sagoläsning under filten hela eftermiddagen. Om inte fåglarna kvittrade för fulla muggar så hade man trott att det var höst. Bilden ovan visar samma utsikt, fast tagen i vintras med snö på grannön. Men de grå nyanserna är de samma.

Nyss hemkommen och imorgon bär det av igen. Mot Öland och Lyckan.

Förhoppningsvis får vi lite mer fint vårväder också så att jag kan knäppa fler bilder. För som vanligt har det hänt en hel del. Och mer kommer att ske under de dagar jag är där. Loftet ska fortsätta att målas om. Och lilla toaletten som nu har fått spont ska också få en omgång färg. Och så är det dags att röja ur alla förråd. Sortera ut skräp som ska till tippen från fina möbler som ska återanvändas i stylingen inför försäljningen.

Nu är det inte så långt kvar. Och det börjar kännas. Lite nervöst och pirrigt. Tiden på plats är lite mindre lustfylld och lite mer allvarsam. Jag vill verkligen hinna. Vad jag kan se är det inte så många bra objekt ute just nu. Och tänk om jag lyckas tajma ett färdigt Lyckan med vackert väder, många köpsugna och få objekt?

Ja, sån tur kan man kanske inte ha. Men man kan alltid hoppas…